nere vid havet vid sidan av Almedalen

Hundra år...det är en hel evighet.
Min farfar skulle ha fyllt 100 år i år. Född 1911. När han var 51 år gammal,1962 var han på Gotland tillsammans med min farmor för att hälsa på min pappa när han gjorde "lumpen" här på ön. 

Kvar efter den resan finns bl.a sex svartvita fotografier som i dag sitter inramade och uppsatta på väggen i min hall. Lite då och då tittar jag på bilderna och försöker lista ut vart min farfar stod när han med kameran i handen förevigade det han såg. Eftersom de också lånade min pappas bil och åkte runt lite på ön så finns det bilder både från staden och landet. Från Visby finns bl.a ett foto som har förbryllat mig lite. Ett foto över staden med Domkyrkan i centrum....men inte taget från landsidan. Listade tillslut ut att han inte alls tagit fotot från båten hem utan faktiskt från KRUTTORNET nere vid havet vid sidan av Almedalen.

I dag gick jag och hyrde nyckeln till staden ruiner och torn för att sedan, i min farfars fotspår, gå de trånga branta trapporna upp i tornet för att se hur staden ser ut idag från samma plats där farfar tittade ut över Visby då.

Tornets port ligger fem meter upp och har en liten "balkong" där man kan ta några djupa andetag och njuta av utsikten innan det är dags att låsa upp hänglåset och regla upp den tunga träporten in i tornet, mörkret och dammet efter väder och vind, duvor och kalksten.
     
Ficklampa är ett måste...och sälskap av en kompis, så inte spökena tar en ;)

  
Fönsterna är av säkerhetsskäl "stängda" med rejäla galler. Det är trångt och dammigt men tillslut så kom vi iaf upp till översta våningen, kunde öppna fönsterluckorna och genom galler njuta av att se Visby från ovan.
Att från ett av de torn som sedan 1100-talet stått på samma plats och sett vädrets växlingar och tidens sorg och glädje ämnen gå förbi, kunna se ut över stan precis som min farfar gjorde för 49 år sedan kändes lite magiskt.

När tornet byggdes fanns visbys hamn i den här änden av stan och man tror att tornet byggdes till stadens försvar. Tornet är stadens äldsta byggnad och är till största delen bevarad i ursprungligt skick. Vad man egentligen använt tornet till är lite otydligt men man vet att det en kort tid varit fängelse och 1724 förvarade kronan krut i tornet, därav namnet KRUTTORNET.

Ända upp på högsta våningen hittade jag så den plats där min farfar stod när fotot togs.





    
Utsikten söderöver mot Almedalen och det som då var hamnen. Utsikt mot norr och strandpromenaden.

Sen var det bara att stänga alla fönsterluckor, tända ficklampan och sakta men säkert gå de trånga branta trapporna ner mot porten, "balkongen" och frisk luft från havet.

Det visade sig att fler än vi hade passat på att insupa historiens damm och nu letade sig ut i solen igen.


Foto | |
Upp